Apati (från grekiska απάθεια, apatheia, ungefär "ingen sinnesrörelse") innebär en frihet från sinnesrörelse (affekt), en likgiltighet och känslolöshet. Inom psykologin är apati en benämning för när en individ ställer sig likgiltig inför aspekter av det emotionella, fysiska eller sociala livet. Klinisk apati anses vara en upphöjd nivå, en medelnivå kan ses som depression och en extrem nivå som en typ av dissociativ störning. Apati kan vara objektspecifik, mot en person, ett objekt eller en omgivning." / Wikipedia

Ja det är ungefär så jag känner idag. Jag vill åka och träna, jag BEHÖVER åka och träna efter gårdagen, därav dagens ångest kanske? Var bortbjuden på mat i Oxsätra. Det blev hemmagjord kinamat kan man säga. Friterad kyckling med ris och sötsur sås och till efterrätt friterad banan, glass och sirap. Yes ångesten har ett namn. Så jag behöver verkligen åka iväg och träna för att kanske lindra den en aning. Har inte tränat på hela veckan pga att jag inte haft tid eller så har jag inte kunnat pga mitt lilla problem, jag vet inte ens vart jag har ont egentligen. Det jag vet är att jag har ont och jag blir hindrad i mina normala rörelser. Jag tycker emellanåt att övningarna jag fått att göra varje dag funkar men sen kan jag få rysligt ont helt plötsligt utan att göra någonting.

Egentligen är jag inte sugen på mat heller. Men inser att jag måste äta iallafall. Det hjälper inte riktigt att kompensera gårdagen med att gå hungrig idag och försöka göra något produktivt. Egentligen har jag inte jättemycket att göra idag, kanske det som är problemet? Jag måste söka vidare efter potentiella praktikplatser. Men kanske ska slänga i mig lite pasta med något till iallafall. Sedan dra till gymmet, få se hur länge jag blir kvar där. Skulle vilja se på Sveriges mästekock från igår också. Kanske kan göra det medan jag lunchar för kan inte skicka till gymmet direkt för det går inte alls det!

Nej snart ger jag mig själv en örfil alltså. Såhär kan jag inte hålla på!