Blev väckt för ett tag sen av Evelina som inte tyckte att jag skulle sova mer än till klockan 10. Hade det inte varit för att jag hade den mest underbara dröm med en viss person på S. så skulle jag kanske inte brytt mig men nu fick jag en liten tår i mitt öga. Aja inget att sura över, utanför min dörr fick jag ett trevligt välkomnande av resten av korren eller ja, Markus, Karin och Martin iaf, det känns som att de är de personer kvar i korren som man kan lita på. Som man vet vart man har liksom och de är alltid lika trevliga. Andra halvan av korridoren har blivit förstörd tyvärr, sura miner, tråkiga händelser och nyinflytt. Sorry men ingen kommer någonsin kunna ersätta Anna. Som jag saknar väldigt mycket emellanåt även fast det gått ganska smidigt.

Man kan ju undra vad dagen bjuder på. Jag har ingen aning. Hade tänkt gå och sola amen just nu känner jag inte ens för att gå ut. Men måste köpa mjölk för mina sista slantar senare så är väl bara att röra på sig. Förkylningen känns såå mycket bättre vilket är skönt.