Tror jag drabbats av separationsångest, eller lite iaf. Det första jag tänkte när jag följt Emelie till bussen var faktiskt "jaha vad gör jag nu då". Som om att jag inte varit ensam förut liksom. Det är bara att inse att man vänjer sig ganska fort vi att ha någon runt sig hela tiden och när det sedan blir en ändring igen känns det konstigt. Helt klart människor är "vanedjur" och det tar lite tid att ändra på sina vanor. Tänkt dig själv då att ställa om sig 2 gånger inom loppet av ca 16 dagar.

Därför har jag bjudit in mig hos Nina ikväll för att se Top models och det pinsamma Ensam mamma söker. Få se om jag ser Notting Hill också, det är inte min typ av film. Men nu kanske jag ska röra på mig, magen börjar snart kurra (kanske).