Äntligen har jag fått lite tid över till att faktiskt skriva lite om matchen i söndags och lägga in lite bilder.

 

Jag, pappa och Gabi åker oftast på match tillsammans, denna gång hade vi med min kusin som råkar vara brynäsare. Ja ni kan ju gissa lite hur turerna gick innan vi skulle åka hemifrån hahaha. Väl på plats tycker jag väl att det var en trevlig arena även om planeringen av vägar dit var sådär. Det första vi möts av är ju de oerhört mogna brynäsarna med anti-Leksand t-shirts. Det verkar dessutom vara de som var värst, de som innan matchen börjat stod i klacken och tände något som troddes vara bengalen men var i själva verket nå rökelseliknande bara. Men ändå, det var ju deras målvakt som inte såg något. Bra planerat där. Min kusin fick förtydliga deras ramsor för trots att vi satt så nära kunde vi inte höra vad de själv, lät gjorde de visserligen.

 

Första perioden behöver jag väl inte säga så mycket om egentligen. Jag ger aldrig upp hoppen men tänkte nog att detta kan bli svårt. Nå snillen bakom oss i kön till kiosken spekulerade vilt, svårt att tro att de hejade på någon av lagen. När vi skulle tillbaka till våra platser på läktaren fick jag spydiga kommentarer från en gubbe typ "hur ska ni hämta upp detta underläge? 3-0 är ändå mycket". Jag sa bara att ingenting är omöjligt! Orkade inte lägga energi på honom.

 

Som så många gånger förut så reser vi oss och gör mål, skitmål kanske men vi tar ikapp och matchen går till straffar. Pappa var nog mest kritisk till när vi diskuterade förlängningen men så är det. Chanser ges och chanser tas.

 

Två saker jag tar med mig är iallafall, precis som så många andra diskuterat redan; båda klackarna på samma sida... nej, Nej, NEJ! Och Micke Johansson vad höll du på med? Alla kan ha en dålig dag, i söndags var det Mickes dåliga dag.

 

Vi tar dem nästa gång! ;-)