Sista jobbveckan

Nu är det sist jobbveckan innan semestern. Det är ganska lugnt på kontoret så ingen stress direkt. Finns lite småpyssel att roa sig med men annars är det lugnt från alla håll och kanter. Hade å andra sidan inte suttit här om det var fullt upp!
 
Det är för övrigt mindre än 2 veckor kvar tills jag är fast anställd. Vart har tiden tagit vägen? Framförallt känner jag, hallå trygghet. Med det ska jag även ha lönesamtal med min chef i början av augusti. Jag måste tyvärr avbryta semestern för att gå in och lägga in alla löner men så är det ibland. Får se till att planeringen blir bättre nästa år helt enkelt.
 
Känner mig fortfarande väldigt förvirrade när det kommer till löneanspråk. Det är typiskt mig när det kommer till pengar, jag blir rysligt obekväm även om jag vet vad jag är värd. Det är som att jag inte vill vara jobbig och begära för mycket men samtidigt vaffan. De har ju redan bestämt att de vill ja kvar mig och det handlar ju om att förhandla. Eftersom jag gick in med lägre lön vid anställningen än vad jag eg. ville för att visa vad jag går för med löftet om ny lön efter provanställningen var slut. Så vad är jag rätt för? Tar jag inte i ordentligt nu så kommer jag alltid bli lidande, hur det än är så ger lönerevisionen varje år bara några hundra i löneökning t.ex. iår får de här 2.3 %. Då borde jag väl ändå kunna klämma i något som är högre än det jag kan tänka mig...
 
Till det ska tilläggas att det finns en del brister i detta företag, personalmässigt, som måste fixas till. Då menar jag att det saknar underlag, rutiner och uppföljning av sånt som har med personal att göra. Kanske inte konstigt att det kommit i skymundan med tanke på att det under funnits någon "personalare" på plats sedan 2011. Jag är jävligt motiverad att styra upp detta. Jag har idéer och vill vara delaktig, frågan är nu bara hur mycket delaktig jag kan få vara? Hur mycket kan jag få påverka min egen tjänst? Jag kommer funkta upp vad jag gjort och vad jag vill till lönesamtalet om 14 dagar, fundera över vad jag är vard, hur lågt kan jag tänka mig gå samt fråga hur mycket de tycker att jag är värd. Jag har iallafall lite tid att fundera. Det är iallafall en början...
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0