Sitter just nu och kollar på bröstcancer galan från igår kväll. Spelade in den eftersom jag skulle på bio. Samma som varje år sitter jag och grinar. Blir helt sentimental. Det gör mig medveten om hur jobbigt det är för de drabbade. Det är så mycke känslor och jag är en sån människa som blir tagen av sånna här saker. Det är nästan så att jag känner smärtan och känslorna som människorna genomlider.

Vad jag vet har inte vi haft någon med bröstcaner i min släkt men det är ingen garantier alls. Smsade in 50 kr till Rosa Bandet tidigare i veckan. Är inte så att jag är orolig för att jag ska drabbas men blir jag drabbad så vill jag att de ska veta mer om det.