Vill tacka den söta gubben på bussen för en väldigt trevlig resa in till stan på en full buss. Han berättade om sitt liv och när han flyttat till Örebro för 59 år sedan. Han kom från Uppsala från början precis som jag. Han talade om hur Uppsala såg ut på hans tid och hur mycket det hade förändrats. Nu har han nämligen bara tre barnbarnsbarn kvar i staden. Har var oroad över alla oroligheter med alla bilbränder och annat. Så fick man den klassiska "på min tid.." Han berättade också att han varit på Jermaijagården i Tybble för att hälsa på sin fru som blivit så dålig att hon inte längre kunde bo kvar hemma med honom.

Han pratade också om hur fantastisk människan blivit egentligen. Om hur mycket vi har kunnat göra med världen och hur vi överlevt när andra arter inte gjort det. Men samtidigt att människan är den enda som kan förinta sig själv.

Jag säger bara det. Tycker det är kul med sånna små gubbar. Och det är kul att höra deras resonemang om saker och ting.