Dagen började jävligt långsamt jag höll allvarigt på att dö av tristess. Kom bara någon sida i Giddens blaaa blaa...

Sen åkte jag med mamma och Osama till Rusta och Ö&B bara för att ha något att göra.. Köpte ett träningsband så nu kan jag träna hemma i sommar. Så körde jag min syster till en kompis. I brist på annat åkte jag till pappa och åt middag. Sen blev det en sväng till Anna i Eriksberg för att ge henne min och Emelies present. Blev en glass på Västertorg också.

Men min riktiga upplevelse hände på vägen hem. Var ju tvungen att ta god tid på eftersom jag fick ett sms av mamma där det stod: "Kom inte hem för snabbt vi ska älska". Jaa inga problem!! Så jag tog en sväng förbi Gottsunda. Varför kanske ni som vet ad det är tänker.. För er som inte vet kanske man kan säga att det är Uppsalas ghetto.. you get the idea!
Saken är iaf det att jag växte upp där, nästan 7 av mina första år faktigt innan jag flyttade till Salabackar.

Poängen är iaf att jag fick för mig att åka förbi och kolla på huset vi bodde i, mitt gamla dagis och mitt gamla lekis. Jag minns som sagt inte så mycket av det hela, hur man hitta dit och så så fick gå lite på känn. Hittade till slut rätt och tankarna som slog mig var:
Var gården verkligen såhär liten? Var det verkligen inte längre avstånd mellan dagis och hem? Varför kan jag helt plötsligt minnas massa händelser som ägde rum här?
Tror inte att jag blivit nå klokare av att fundera på detta. Men det var lite nostalgiskt att komma tillbaka efter alla dessa år. Ja jag har faktiskt inte varit tillbaka sen jag flyttade därifrån flr ca 15 år sen. samtidigt gör det mig lite sorgsen att jag inte har kontakt med någon från den tiden, alla försvann när jag flyttade. Det suger!